Dödsboets juridik & ekonomi

Det är den avlidnes arvingar som är dödsbodelägare. Det kan vara legala arvingar eller arvingar genom den avlidnes testamente. En sambo som begär bodelning är också dödsbodelägare fast inte sambos ärver varandra enligt lag.

Hade den avlidne upprättat ett testamente eller annat juridiskt dokument som förändrar dödsbodelägarkretsen som behöver beaktas?

Allt som den avlidne personen ägde ingår i det som kallas dödsboet och ska förvaltas av dödsbodelägarna gemensamt. Inledningsvis handlar det exempelvis om att räkningar och post ska hanteras, bostaden ska skötas och kontakter med banker ska tas. Det är också viktigt att avsluta eventuella abonnemang, autogiron eller andra avtal som ska upphöra. Lite längre fram ska avveckling ske, exempelvis försäljning av bostad och värdering av annan egendom. Även deklaration för dödsboet behöver göras längre fram. I praktiken innefattar en dödsboförvaltning många ekonomiska och juridiska moment över lång tid, inte ovanligt i upp till två år. Det är viktigt att samtliga dödsbodelägare blir informerade om dödsfallet och att ni gemensamt bestämmer vem som ska förvalta dödsboet. Enligt lag måste samtliga dödsbodelägare vara överens när förvaltningsåtgärder vidas i dödsboet. Vill ni ha hjälp med att förvalta dödsboet kan våra erfarna jurister avlasta er genom hela processen.

För dig som dödsbodelägare är det är viktigt att i ett så tidigt skede som möjligt få insikt om dödsboets ekonomiska situation. Misstänker du att dödsboet har stora skulder eller medel som inte täcker begravnings- och bouppteckningskostnader är det inte meningen att dödsbodelägarna ska betala dessa. Ni dödsbodelägare ärver alltså inga skulder. Det finns bra hjälp att få om den avlidne saknar ekonomiska medel till att betala begravningskostnaden, en så kallad "Begravningshjälp". I dessa fall kan den vanliga bouppteckningen ersättas med en så kallad Dödsboanmälan. Det är en förenklad bouppteckning som socialkontoret upprättar och som sedan skickas in till Skatteverket. Det är socialkontoret i den kommun där den avlidne var folkbokförd som då skall kontaktas. Om ni misstänker att dödsboet saknar medel hjälper vi till att förmedla kontakt till berörd socialförvaltning.

Det är du som är dödsbodelägare som är ansvarig för att betala dödsboets räkningar och lösa in eventuella utbetalningsavier. Räkningar ska fortsätta att betalas i dödsboet förutsatt att det finns pengar som täcker begravnings- och bouppteckningskostnaden. Detta görs hos den bank dödsboet var kund hos. Det är inte meningen att ni dödsbodelägare ska betala dödsboets räkningar om det inte finns medel på dödsboets konton. Misstänker ni att dödsboet inte har medel som täcker begravningskostnaden är det viktigt att ni inte betalar några räkningar samt stoppar eventuella autogiron på banken, då ett eventuellt ekonomiskt bistånd beräknas från vad det fanns för medel på dödsdagen.

Som dödsbodelägare är det är viktigt att få insyn om den avlidne hade några försäkringar. Allt ifrån hemförsäkring, eventuell begravningsförsäkring eller försäkringar med förmånstagarförordnande. När en person avlider finns det ofta försäkringar som inte betalas ut automatiskt. Många dödsbon och anhöriga kan därför missa pengar de är berättigade till. Genom att göra en Försäkringsinventering Dödsbo får ni en sammanställning av den avlidnas försäkringar.

Det är viktigt att få klarhet över dödsboets eventuella tillgångar och skulder. Exemplevis bostad, bil, aktier, fonder, lån, båt eller släpkärra. Detta ska sedan summeras i bouppteckningen.

Finns det mer skulder än tillgångar i dödsboet ska det enligt lag upprättas en bouppteckning som inom 4 månader från dödsfallet ska skickas in till Skatteverket.

När bouppteckningen är klar och registrerad hos Skatteverket och det finns fler än en dödsbodelägare ska ni göra eventuell bodelning och arvskifte. Ett arvskifte är ett avtal mellan dödsbodelägarna och talar om vem som ärver vad. Innehållet i denna handling beskriver vilka tillgångar som finns att ärva när alla skulder är betalda och vem som ärver vad.

Vanligtvis ska även dödsbodelägarna deklarera för dödsboet nästa kalenderår.